Orkar inte göra nån ting inte änns blogga? Men gör det ändå.. Sjukt jobbigt när man kommer in i depp perioder. Min lilla värd har varit perfekt visst kanske inte allt går som man tänkt men har ändå mått sjukt bra och allt har varit riktigt bra har träffat en kille jag gillar och har massor med underbara kompisar. Men nu så sprack min perfekta bubbla och verkligheten hann ifatt mig. Och jag har betett mig som ett svin! Mot väldigt många personer dessutom och ja nu straffar det sig. Och det roliga är att det är jag som gjort allt, alla är så underbart snälla mot mig och ställer alltid upp men jag är dum i huvet och förstör allt? Och jag ångrar ändå ingenting sjukt igentigen hur ego man kan vara. Såra människor så jävla djupt och ändå bara tycka synd om sig själv.. Tragiskt! 

 

Tur att jag har mina kompisa iallafall, ni betyder!<3

 

Längtar tillbaka till när jag brydde mig om andra och ställde upp och försvarade folk. Längtar tillbaka till när jag var glad för andras skull och inte bara min egen. Längtar tillbaka till när jag faktiskt hade känslor.